Kritiskt granska AI
Kärnfråga: Hur ser jag när AI hittar på? Hur ser jag när bilden är fejkad?
AI är en väldigt övertygande gissningsmaskin. Aldrig en sanningsmaskin. Granskning är vår superkraft.
En väldigt övertygande gissningsmaskin
Du har lärt dig hur AI fungerar. Du har använt den. Idag handlar det om en superkraft du behöver: att se när AI har fel.
Det finns två sorters fel du måste lära dig att upptäcka:
- Hallucinationer — när AI hittar på saker som låter sant
- Deepfakes — när AI fejkar bilder eller videor av riktiga människor
Hallucinationer — när AI hittar på
Du minns från lektion 2 att AI gissar baserat på mönster. Om mönstret inte finns — gissar den ändå. Och eftersom AI nästan alltid svarar säkert, kan du tro att den vet något som den faktiskt bara gissat.
Ett verkligt exempel — advokater som luras
Under 2025 hände något konstigt: över 712 gånger lämnade advokater in juridiska dokument till domstol som var fyllda med saker AI hittat på. Inte gamla människor som inte fattar tekniken. Wall Street-advokater på världens dyraste advokatbyråer.
Hur hände det? AI:n skrev citat som lät trovärdiga. "Smith v. Jones, 2018, paragraf 47" — låter rätt? Det är så domstolsfall ser ut. Men "Smith v. Jones" fanns inte. AI:n hade hittat på det.
Och advokaterna kontrollerade inte.
Lärdomen: även vuxna proffs luras. Det är inte ditt fel om du också gör det. Det är bara ditt ansvar att granska.
Sora-stängningen — april 2026
År 2023 kom den första virala AI-videon — "Will Smith eats spaghetti". Den var konstig och rolig. Ingen trodde den var äkta.
År september 2025 släppte OpenAI en ny app som hette Sora. Plötsligt kunde vem som helst skapa videor som såg nästan äkta ut. Folk skapade videor av Michael Jackson — som varit död sedan 2009. Folk skapade fake-videor av immigrationskontroller. Miljontals tittare på TikTok luras av sånt här.
I april 2026 — bara för några veckor sedan — tvingades OpenAI att stänga ner Sora-appen helt. Det var första gången en så stor AI-app togs ner efter att människor protesterat.
Men problemet är inte borta. Andra AI-video-verktyg finns kvar. Och de blir bättre varje månad.
Val-deepfakes 2025
De farligaste deepfakes är de som påverkar val:
Fejk-video av politikern Mark Carney som 'rekommenderade' kryptobedrägeri. Över 1 miljon tittare.
Fake-presidentkandidater i investeringsbedrägeri.
Fejk-video som visade att en presidentkandidat 'drog sig ur valet' — bara dagar innan röstning.
I alla dessa fall — människor luras, demokratin skadas.
Tre kontrollfrågor + prebunking
Tre frågor att alltid ställa
När du tittar på en bild, video, text eller AI-svar — fråga:
Är det en seriös tidning? En anonym TikTok-konto? Ett bot-konto?
Sök på Wikipedia, fråga en lärare, leta efter samma sak från en oberoende källa.
Vill någon sälja något? Vinna en omröstning? Få dig att klicka?
Det här är gammal källkritik. Den fungerar fortfarande. Den blir bara ännu viktigare med AI.
Hur du verifierar saker
Det räcker inte att fråga AI:n igen. Det är som att fråga någon "ljög du nyss?" — de säger nej.
Du måste fråga en annan källa.
- → Wikipedia (åtminstone som start)
- → Källkritikbyrån (kallakriker.se)
- → En lärobok
- → En lärare eller bibliotekarie
- → Officiella sajter (skola, kommun, Skolverket)
- → Google Lens — visa bilden, se var den finns på nätet
- → Bing visuell sök
- → Sök på bildens sammanhang
- → Kontrollera att personen verkligen sa det
Prebunking: vaccin mot fejk
Forskare har upptäckt något coolt: om du vet hur fejk-information ser ut, före du möter det — luras du mindre.
Det heter ("förebyggande avslöjning"). Tänk på det som vaccinering:
Om du sett ett virus en gång — kan din kropp känna igen det nästa gång och slå ut det snabbt.
Det är vad denna lektion gör. Vi vaccinerar dig genom att visa exempel. När du sedan möter en deepfake i verkligheten — kommer du känna igen den.
AI känner ofta inte till lokala detaljer. Vad kommer den att säga? Notera ALLA specifika namn och årtal i svaret. Sök sedan på minst tre av dem — finns de? Det här är ett exempel på hur snabbt hallucinationer uppstår.
Du sitter på TikTok och möter en chockerande deepfake. Vad är 'prebunking' enligt lektionen?
Hallucinationsjakten
Nu provar du själv. Här är AI-genererade texter med både sanna och påhittade fakta. Klicka på de meningar du tror är hallucinerade. Du ser facit + förklaring efteråt.
“Skriv en kort faktatext om Vasaskeppet för åk 5”
AI-text om Vasaskeppet
AI:n fick ovanstående prompt. Här är vad den producerade. Klicka på de meningar du tror är påhittade. Tänk på vad du själv vet — och vad som låter 'för specifikt'.
Vill du testa hur snabbt du klarar det? Hallucination-rally tar samma idé och gör det till en 90-sekunders arkadupplevelse.
Egen praktik — granska din L3-uppgift
I lektion 3 använde du Tänkartrappan för en riktig uppgift. Hade AI rätt om allt?
Ta fram din dokumentation från L3. Granska AI:s svar mot tre kontrollfrågor:
I detta fall: AI. Vad har AI för 'källa'? Den har bara sina mönster — inga riktiga källor.
Välj minst ett påstående i AI:s svar. Sök på Wikipedia, fråga din lärare, läs i en bok.
AI fyller i 'rimliga' detaljer för att svaret ska låta proffsigt. Det är ofta i siffror, namn och årtal du hittar hallucinationer.
AI är dålig på att granska sig själv eftersom den inte 'minns' vad den sagt och inte vet vad som är sant. Ta dess granskning med en NYPA SALT — och verifiera mot oberoende källa.
Granskning är vår superkraft
AI är en väldigt övertygande gissningsmaskin. Aldrig en sanningsmaskin.
Granskning är vår superkraft.
Tre frågor att alltid ställa:
- Vem säger detta?
- Hur kan jag kolla själv?
- Varför vill någon att jag tror det här?
Vad är en hallucination i AI-sammanhang?
Begrepp att kunna
- Hallucination
- När AI hittar på fakta som låter sant men inte är det.
- Deepfake
- AI-genererad bild, video eller röst av en riktig person.
- Källkritik
- Att granska vem som säger något, när och varför.
- Verifiera
- Att kolla något mot en annan källa för att se om det stämmer.
- Prebunking
- Vaccinering — att lära sig om fejk innan man möter det.
- Triangulera
- Att hitta tre oberoende källor som bekräftar samma sak.
- Reverse image search
- Att söka på en bild för att se var den först dök upp.
- Källkritikbyrån
- Svensk myndighet som hjälper med medie- och informationskunnighet.
Nästa: nu vet vi att AI kan ha fel och kan användas för att fejka. Vem bestämmer? Vem tar ansvar? Det handlar om etik.