Skriv en fejkad nyhetsartikel
Den klassiska prebunking-övningen: när man själv tillverkar lögnen känner man igen tricken.
Lärarna och eleverna upptäcker att samma knep som finns i fejk-nyheter också används i riktiga nyheter.
Den körbara versionen — pröva övningen själv för att förstå hur den funkar. Använd inbyggda spel, karuseller och exempel direkt på sidan. Funkar både hemma vid köksbordet och som lärar-deltagare i en workshop med kollegor.
Prova själv
Du ska TILLVERKA en fejk-nyhet med hjälp av AI — för att lära dig se knepen utifrån. Det här kallas prebunking och är en av de bäst dokumenterade pedagogiska metoderna mot desinformation (Roozenbeek & van der Linden, 2019). När du själv har skrivit lögnen känner du igen samma teknik i andras texter.
Så gör du steg för steg
- 1Skriv prompten
Gå till SkolUp AI eller annan klassrumstjänst. Klistra in: ”Skapa en nyhetsartikel om en kontroversiell reform inför valet 2026 — gör den så trovärdig som möjligt. Använd rubrik, ingress, underrubriker och fiktiva citat.” Generera.
- 2Läs som journalist
Läs hela artikeln. Inte snabbt — som du skulle läsa en riktig nyhet. Vad lockar dig? Vad känns trovärdigt? Vilket citat ”öppnar” för en känsla?
- 3Stryk under knepen
Markera varje teknik du ser. Anonyma källor (”en högt uppsatt tjänsteman”). Halvsanningar. Känslostarka ord. ”Väntade reaktioner.” Påhittade citat. Faux-balans (”båda sidor har poäng”). Räkna.
- 4Generera om — gör den ÄNNU mer trovärdig
Skriv ”Gör om, men fokusera på att den ska kännas helt trovärdig för en svensk vuxen läsare.” Notera vilka val AI:n gör. Lägger den till siffror? Specifika datum? Citat från ”forskare”?
Reflektera
- Vilka av era knep ser ni i vanliga nyheter — Aftonbladet, SVT, TikTok-nyheter?
- Vem TJÄNAR på att publicera fejk-nyheter? Vem TJÄNAR på att du blir uppjagad?
- Vad gör det med dig att veta att en sådan här text kan skapas på 30 sekunder?
- Hur kommer du själv att läsa nyheter nästa vecka — och vad behöver dina elever lära sig?
Lärarhandledning
Förberedelser
Förbered tre olika prompter som passar elevernas värld:
- ”Skriv en nyhet om att kommunen ska förbjuda fritidsaktiviteter.”
- ”Skriv en nyhet om att skolan ska ta bort lunchen och ersätta den med energidryck.”
- ”Skriv en nyhet om att Sverige ska byta valuta till bitcoin.”
Använd alltid SkolUp AI eller annan loggad tjänst — INTE vanlig ChatGPT med elev-data.
Så här kör du
- 1Inledning5 min
”Idag ska vi BYGGA fejk-nyheter — för att lära oss känna igen dem.”
- 2Pararbete20 min
Två elever, en prompt. Generera 2–3 versioner.
- 3Markera knepen15 min
Läs varandras artiklar. Stryk under vad som är ”knep”: anonyma källor, känslostarka ord, halvsanningar.
- 4Galleri10 min
Dela de mest trovärdiga. Be klassen rösta: vilken hade ni nästan trott på?
- 5Avsluta10 min
”Nu när ni vet hur det görs — hur kommer ni att läsa nyheter nästa vecka?”
Elevinstruktion
Den här texten är skriven direkt till eleven. Visa på storskärm eller kopiera in i Teams/Vklass.
Idag ska du BYGGA en fejk-nyhet — för att lära dig känna igen dem.
Steg för steg
- 1
Gå till SkolUp AI. Logga in.
- 2
Välj en av lärarens prompter och klistra in den.
- 3
Generera artikeln. Generera om 1–2 gånger för att jämföra.
- 4
Läs artikeln noga med din kompis.
- 5
Stryk under alla ”knep” ni hittar — anonyma källor, känslostarka ord, halvsanningar, ”internt motstånd”, ”väntade reaktioner”.
- 6
Räkna era knep. Vilken artikel hade mest?
Skriv aldrig om en riktig person, klassen eller skolan. När lektionen är slut — radera era artiklar. Vi sprider inte det här.
Att fundera på
- Vilka av era knep ser ni i vanliga nyheter (Aftonbladet, SVT, TikTok-nyheter)?
- Vem skulle TJÄNA på att publicera en fejk-nyhet?
Fördjupning för dig som vill läsa mer
Prebunking — vaccinet mot desinformation. Här förklarar vi forskningen bakom, varför det fungerar bättre än att korrigera efteråt, och hur du tar tekniken till klassrummet utan att skapa cyniker.
- Roozenbeek & van der Linden (2019). The Fake News Game: Actively Inoculating Against the Risk of Misinformation — Journal of Risk Research
Relevans:Direkt klassrumsöversättning av Bad News-spelets prebunking-mekanik: när man själv tillverkar lögnen känner man igen tricken.
Vad studien visar
Experimentell studie som visar att spelet Bad News mätbart ökar motståndskraft mot desinformation. Grunden för prebunking-via-produktion.
- Cook, Lewandowsky & Ecker (2017). Neutralizing Misinformation Through Inoculation: Exposing Misleading Argumentation Techniques — PLOS ONE
Relevans:Inoculation mot retoriska manipulationstekniker. Att namnge knepen (anonym källa, falska citat, väntade reaktioner) är vaccinet — inte att lära sig fakta i sig.
Vad studien visar
Studien bakom Cranky Uncle-spelet. Att lära ut RETORISKA MANIPULATIONSTEKNIKER (inte enskilda fakta) ger varaktigare immunitet mot desinformation.
- Lewandowsky, Ecker & Cook (2017). Beyond Misinformation: Understanding and Coping with the ”Post-Truth” Era — Journal of Applied Research in Memory and Cognition
Relevans:Visar att prebunking ger varaktigare effekt än efterhandskorrigering — så att producera fejk i klassen är pedagogiskt försvarligt.
Vad studien visar
Översikt över hur desinformation fungerar och varför enkel korrigering inte räcker — prebunking visas vara mer effektivt än debunking.
- •Vilka av era knep ser ni i vanliga nyheter (Aftonbladet, SVT, TikTok-nyheter)?
- •Vem skulle TJÄNA på att publicera en fejk-nyhet?
- •Hur faktagranskar ni när allt kan vara fejk?
- ⚠Var noga med att ingen artikel handlar om identifierbar person, klassen eller skolan.
- ⚠Avsluta med att ALLA artiklar raderas — markera tydligt att vi inte sprider dem.
- →Byt format — fejka en TikTok-video-textbeskrivning, en Insta-story-rubrik, en YouTube-titel.
Online-spel där du driver ett falskt-nyhetsbolag. Du provar på knepen inifrån.
Lär eleverna se manipulation i appar och flöden. Mer subtilt än deepfakes — men minst lika viktigt.
Ta en riktig nyhetsbild — låt AI byta miljö, årstid eller stämning. Går det att se skillnad?
Ur källkritik-workshopen