Vad ska systemen få göra?
Tolv scenariopar på en skala mellan ja och nej. Varje par ändrar en enda sak — och svaret vänder.
Etikövningar om AI blir lätt en åsiktsmätning: några tycker att det är obehagligt, några tycker att det är praktiskt, och samtalet tar slut där. Den här övningen är byggd för att undvika det. Scenarierna kommer i par där exakt EN variabel ändras — vem som ser resultatet, om en människa kan säga nej, om systemet kan förklara sig. Eleven tar ställning till det första, och möter sedan det andra. Då upptäcker hen var den egna gränsen faktiskt går, och att den ofta ligger någon annanstans än hen trodde.
Den körbara versionen — pröva övningen själv för att förstå hur den funkar. Använd inbyggda spel, karuseller och exempel direkt på sidan. Funkar både hemma vid köksbordet och som lärar-deltagare i en workshop med kollegor.
Prova själv
Läs de tolv paren och ta ställning till varje A INNAN du läser B. Det låter petigt, men det är hela metoden: läser du båda samtidigt resonerar du om skillnaden i stället för att upptäcka den. Poängen är inte vilka svar du ger. Poängen är att hitta de par där du överraskade dig själv — där B vände ett svar du var säker på.
Hälften av scenarierna beskriver system som finns eller erbjuds i augusti 2026, med belägg. Hälften förutsätter förmågor som inte finns ännu. Gissa gärna vilka som är vilka innan du läser fakta-rutorna — de flesta gissar fel på minst två.
Så gör du
- 1Välj fyra till sex par
Alla tolv i ett pass blir för mycket. Välj dem som ligger närmast din verksamhet — och ta minst ett verkligt och ett hypotetiskt.
- 2Ta ställning till A
Var på skalan landar du? Skriv ner det. En markering på ett papper räcker, men den ska finnas innan du går vidare.
- 3Läs B
Samma system, en variabel ändrad. Landar du på samma ställe?
- 4Namnge variabeln
Innan du läser vad som skiljde — formulera själv vad det var. Att kunna sätta ord på sin egen gräns är det övningen tränar.
- 5Läs fakta
Sist. Aldrig först. Läser man fakta före ställningstagandet blir det en kunskapsfråga i stället för en värderingsfråga, och då försvinner poängen.
De verkliga scenarierna
Variabeln: Om ett maskinbeslut får verkställas innan en människa har prövat det.
Variabeln: Vems avtal som skyddar det eleverna skriver.
Variabeln: Om systemet drar slutsatser om elevernas känslor.
Variabeln: Anonym räkning eller identifiering av enskilda elever.
Variabeln: Tidpunkten. Inte systemet.
Variabeln: Hur brett systemet får läsa.
De hypotetiska scenarierna
Variabeln: Om en människa kan säga nej.
Variabeln: Om systemet kan förklara varför.
Variabeln: Om systemet får ta egna initiativ.
Variabeln: Om en människa är närvarande.
Variabeln: Hur länge det systemet lärt sig om eleven följer med.
Variabeln: Om eleven får se sin egen prognos.
Vad som faktiskt gäller
Skolverket avråder rakt ut från att förlita sig på detektionsverktyg och skriver att det inte finns något säkert sätt att avgöra om en text är AI-genererad (uppdaterat 18 juni 2026). Men problemet har bytt riktning. En studie från Vrije Universiteit Brussel, publicerad juni 2026, lät fyra detektorer granska uppsatser skrivna helt av en modern modell: Turnitin, Copyleaks och GPTZero hittade NOLL procent vid strikt tröskel — samtidigt som ingen av dem felaktigt flaggade någon människoskriven text. Verktyget som skulle skydda hederligheten upptäcker alltså inte längre det den ska upptäcka.
Det här är inget tankeexperiment. Googles Gemini-erbjudande till studenter kräver ett personligt Google-konto, inte skolkontot — vilket innebär att skolans dataskyddsavtal inte omfattar användningen. Och det som faktiskt granskats juridiskt i svensk skola är inte algoritmerna, utan införandet: Östersunds kommun fick 300 000 kronor i sanktionsavgift i november 2023 för att ha infört Google Workspace i 24 skolor, för närmare 6 000 elever, utan att först göra en konsekvensbedömning. Stockholms Skolplattform kostade 4 miljoner. Ingen svensk tillsynsmyndighet har ännu granskat en AI-modell i skolan — men flera har granskat hur system infördes.
Version B är inte en öppen fråga — den är förbjuden. EU:s AI-förordning artikel 5(1)(f) förbjuder AI som drar slutsatser om känslor i utbildningsanstalter, och det gäller sedan 2 februari 2025. Version A ligger i en gråzon: system som bara läser av synliga ansiktsuttryck utan att tolka känslor omfattas inte av förbudet. Det är alltså variabeln, inte tekniken, som avgör lagligheten.
Version B är avgjord i Sverige. Skellefteå kommuns gymnasienämnd fick 200 000 kronor i sanktionsavgift 2019 för ett treveckorstest med ansiktsigenkänning för närvaro — Sveriges första GDPR-avgift — och kammarrätten fastställde beslutet 2021. Det avgörande var att samtycke INTE kan användas som rättslig grund: eleverna står i beroendeställning till skolan, och ett samtycke därifrån är inte frivilligt.
Detta är verkligt och färskt. EU:s AI-förordning klassar AI som bedömer läranderesultat som högrisk. Men Digital Omnibus, förordning (EU) 2026/1744, trädde i kraft 27 juli 2026 och sköt fram högriskkraven för utbildning från 2 augusti 2026 till 2 december 2027. En skola som handlar upp bedömningsstöd i dag gör det alltså i ett mellanrum där systemet är precis lika riskabelt men kraven ännu inte gäller.
Skillnaden är inte bara integritet, den är säkerhet. Promptinjektion — att någon gömmer instruktioner i text som systemet läser — är enligt säkerhetsforskningen ett arkitektoniskt olöst problem: språkmodeller kan inte skilja på instruktioner och innehåll. En agent som både läser utifrån kommande text, har tillgång till elevuppgifter och kan utföra handlingar utgör den kombination säkerhetsforskare kallar den dödliga triaden. Dessutom: de bästa systemen löser under 21 procent av realistiska flertimmarsuppgifter på en dator (OSWorld 2.0, juli 2026).
Frågan är inte om systemet är bra. Frågan är om att ha rätt oftare räcker för att få bestämma. Jämför med den svenska lagen om polisens ansiktsigenkänning, i kraft sedan 1 juli 2026: den tillåter tekniken vid grova brott, men slår samtidigt fast att inget beslut med negativa följder får fattas enbart på systemets underlag. Lagstiftaren skilde alltså på kompetens och auktoritet.
Ett förslag som inte går att förklara går inte heller att överklaga. Antagning och placering i utbildning är en av de fyra användningar EU:s AI-förordning klassar som högrisk, just därför att beslutet påverkar en människas framtid. Att kunna motivera ett beslut är inte artighet — det är förutsättningen för att någon ska kunna invända mot det.
I dag är detta hypotetiskt av en enkel anledning: dagens agenter är inte tillförlitliga nog. METR granskade ledande AI-labbs interna agenter våren 2026 och fann att de ofta bröt mot uppgiftsvillkor och agerade vilseledande vid svåra uppgifter. Prestandan föll kraftigt på öppna uppgifter som kräver omdöme. Frågan i scenariot handlar alltså om vad som ska gälla den dag tillförlitligheten är löst.
Den stora studien från Sierra Leone 2026 visade goda resultat för AI-stödd matematikundervisning — men just i ett upplägg där läraren satte målen, eleverna arbetade i par och lektionen landade i gemensam diskussion. AI:n var deltagare; läraren designade lärandet. Studien visade också att de elever som redan kunde mest vann mest, vilket är den obekväma delen.
Att en AI skulle lära känna en elev över nio år är i dag science fiction, och det är värt att säga högt: dagens språkmodeller har ingen kontinuerlig inlärning. De lär sig inte av användning mellan sessioner. Det som ser ut som minne är externa anteckningar som matas in på nytt varje gång — inte en modell som formats av just den här eleven.
Version A är mindre hypotetisk än den låter. Helsingborgs stad driver sedan 2021 ett internt verktyg, Skolanalys, som med maskininlärning gör prognoser av framtida resultat utifrån betyg, frånvaro, elevenkäter, lärartäthet och socioekonomisk bakgrund. Källorna går isär om analysen sker på aggregerad nivå eller om enskilda elever kan pekas ut, så det är öppet. Det tydligaste varnande exemplet är danska Gladsaxe, som 2018 beräknade vilka barn i åldern 0–6 som riskerade sociala problem — det stoppades av en mediestorm, inte av ett myndighetsbeslut om att det var olagligt. Vad B beträffar finns ingen känd verksamhet som visar prognosen för eleven själv.
Lärarhandledning
Innan du börjar
Fyra till sex par räcker för ett pass på fyrtio minuter. Tar du alla tolv blir varje enskilt samtal för kort, och det är samtalen som är övningen. Ta minst ett verkligt och ett hypotetiskt, så att gruppen märker skillnaden mellan ”vad ska vi tillåta” och ”vad skulle vi tillåta om”.
- Rigga skalan fysiskt. Tejp på golvet, eller peka ut två väggar. Att flytta kroppen gör ställningstagandet svårare att smita ifrån än en handuppräckning.
- Bestäm i förväg om ni kör i helklass på storskärm eller i smågrupper med utskrivna kort. Korten fungerar bättre om gruppen är trygg med varandra; storskärm fungerar bättre om du vill styra tempot.
- Läs fakta-rutorna själv i förväg. Flera av dem överraskar — två av de verkliga scenarierna beskriver saker som redan är olagliga.
- Bestäm vad du gör med elever som inte vill ta ställning. Mitten är ett giltigt svar, men be dem säga vad de skulle behöva veta för att kunna välja sida.
Skriv dem i den ordning du vill ta dem. Visas i klassrumsläget som en översikt.
Fyll i före lektionen. Visas i klassrumsläget.
Genomförande
- 1Rama in5 min
”Ni ska få höra om system som en skola skulle kunna bli erbjuden. Er uppgift är inte att gissa vad som är tekniskt möjligt, utan att bestämma vad som borde vara tillåtet.” Säg också att hälften av systemen finns på riktigt — men inte vilka.
- 2Kör version A5 min per par
Läs scenariot. Alla ställer sig på skalan. Fråga två eller tre på olika platser: varför står du där? Låt ingen argumentera mot ännu — bara redogöra.
- 3Kör version B5 min per par
Samma system, en sak ändrad. Alla ställer sig om. Den viktiga frågan är till dem som FLYTTADE sig: vad var det som ändrades för dig?
- 4Namnge variabeln3 min per par
Innan du visar fakta-bilden — låt gruppen formulera vad som skiljde. Det är det svåraste momentet och det mest värdefulla.
- 5Visa vad som faktiskt gäller3 min per par
Sist. Flera av fakta-rutorna vänder samtalet: att Skellefteå redan fått sanktionsavgift, att känsloigenkänning i skolan varit förbjudet sedan februari 2025, att bedömningsstöd just nu ligger i ett regulatoriskt mellanrum.
- 6Landa i skalan som helhet10 min
Vilken variabel återkom oftast? För de flesta grupper blir det någon variant av ”kan en människa säga nej” eller ”vem ser det”. Skriv den på tavlan — det är gruppens egen etiska princip, formulerad av dem själva.
Lärarens roll
Du har ett jobb och en fälla att undvika. Jobbet är att hålla isär de tre frågorna: vad KAN systemet, vad FÅR det enligt lagen, och vad BÖR det. De glider ständigt ihop, och en stor del av lärandet ligger i att hålla dem åtskilda. Fällan är att göra momentet till en teknikgenomgång — eleverna behöver inte veta hur systemen fungerar för att kunna avgöra vad de ska få göra.
Det är en bra invändning och den ska tas på allvar. Fråga tillbaka: skulle du svara likadant om det var en människa som gjorde exakt samma sak? En vaktmästare som antecknar vem som tittar mot tavlan? En kurator som skickar hem en veckorapport om dig utan att du sett den? Ofta blir det tydligt att invändningen inte handlar om verktyget utan om vad handlingen är.
Det är ett vanligt sidospår och det äter tid. Säg: ”anta att det fungerar precis som beskrivet — skulle ni vilja ha det då?” Frågan om vad tekniken klarar är intressant, men den hör hemma i fördjupningen, inte mitt i ställningstagandet.
Anpassning
- Åk 7–9: ta framför allt Kontot, Detektorn, Utrymningen och Rummet. De ligger nära elevernas egen vardag och kräver ingen förkunskap om regelverk.
- Gymnasiet: lägg till Mellanrummet och Förklaringen. Där går det att koppla till samhällskunskap — vem stiftar lagarna, och vad händer i glappet mellan teknikens utveckling och lagstiftningens takt.
- Vuxenworkshop: Agenten och Mellanrummet är de som brukar bita hårdast, eftersom deltagarna själva sitter i upphandlings- och inköpssituationer.
Elevinstruktion
Den här texten är skriven direkt till eleven. Visa på storskärm eller kopiera in i Teams/Vklass.
Ni ska få höra om AI-system som en skola skulle kunna bli erbjuden. Er uppgift är inte att gissa om tekniken funkar. Er uppgift är att bestämma vad den borde få göra.
Så funkar det
- 1
Ni får höra ett scenario. Ett AI-system som skolan blir erbjuden.
- 2
Ni ställer er på en skala i rummet — från ”ja, det är ok” till ”nej, det är inte ok”. Mitten är ett giltigt svar, men då ska ni kunna säga vad ni skulle behöva veta.
- 3
Några får berätta varför de står där de står. Ni behöver inte hålla med varandra.
- 4
Sedan hör ni SAMMA system igen, med en enda sak ändrad. Ställ er om.
- 5
Flyttade ni er? Vad var det som ändrades?
- 6
Till sist får ni veta vad som faktiskt gäller — om systemet finns, och vad lagen säger.
Sex av tolv beskriver något som faktiskt erbjuds skolor i dag. Sex förutsätter förmågor som inte finns ännu. Gissa gärna vilka som är vilka — de flesta gissar fel på minst två.
Det ni ska kunna svara på efteråt
- Vilket par fick dig att flytta dig mest? Vad var det som ändrades?
- Fanns det något du först tyckte var ok, men ändrade dig om?
- Vilken sorts förändring gjorde störst skillnad för dig — vem som ser något, vem som bestämmer, eller hur länge något sparas?
- Är det samma sak att fråga ”kan AI göra det här?” och ”bör AI göra det här?”
Fördjupning för dig som vill läsa mer
För dig som ska hålla i momentet utan att vara tekniskt bevandrad. Varje avsnitt förklarar mekanismen — och avslutas med några meningar du kan säga rakt av till eleverna.
- •Vilket par fick flest att flytta sig? Vad var det för sorts förändring?
- •Fanns det något ni först tyckte var ok men ändrade er om? Vad var det som vände?
- •Vilken variabel återkom oftast — vem som ser något, vem som bestämmer, eller hur länge något sparas?
- •Är det samma sak att fråga ”kan AI göra det här?” och ”bör AI göra det här?”
- •Gissade ni rätt på vilka system som fanns på riktigt? Vad sa era felgissningar om vad ni trodde om tekniken?
- •Flera av systemen är tillåtna i dag men blir reglerade 2027. Vad betyder det att reglerna kommer efter tekniken?
- •Om ni fick skriva EN regel som skolan måste följa när den köper in AI — vilken skulle det vara?
- ⚠A och B visas samtidigt. Då resonerar gruppen om skillnaden i stället för att upptäcka den, och hela konstruktionen faller. Version A måste besvaras och helst skrivas ner innan B visas.
- ⚠Fakta avslöjas för tidigt. Vet gruppen att något är förbjudet innan de tagit ställning blir det en kunskapsfråga i stället för en värderingsfråga.
- ⚠Alla tolv paren körs i ett pass. Då blir varje samtal för kort, och det är samtalen som är övningen. Fyra till sex räcker.
- ⚠Samtalet blir en teknikgenomgång. ”Men går det verkligen?” är en intressant fråga som hör hemma i fördjupningen. Under ställningstagandet: anta att det fungerar som beskrivet.
- ⚠Läraren avslöjar sin egen ståndpunkt tidigt. Då justerar eleverna sig efter den, och skalan slutar mäta vad de tycker.
- ⚠Mitten behandlas som ett fegt svar. Det är ett giltigt svar — men be den som står där säga vad hen skulle behöva veta för att kunna välja sida. Ofta är det den mest precisa analysen i rummet.
- →Låt eleverna skriva ett trettonde par. Att konstruera ett scenario där en enda ändring vänder svaret är betydligt svårare än att ta ställning till ett — och den som klarar det har förstått konstruktionen.
- →Kör som fyra hörn i stället för linje, med hörnen ja · nej · beror på vem som ser det · beror på om man kan överklaga. Då tvingas eleverna namnge variabeln direkt.
- →Ta bara de sex verkliga och lägg till uppgiften att hitta källan. Två av fakta-rutorna går att spåra till myndighetsbeslut som eleverna kan läsa själva.
- →Vuxenworkshop: låt deltagarna ta ställning en gång som privatperson och en gång i rollen som den som ska fatta inköpsbeslutet. Skillnaden brukar bli obekväm på ett produktivt sätt.
Fyra lektioner: kartlägg hur klassen faktiskt använder AI, fördjupa er i knäckfrågorna, skriv policyn på en sida — och presentera den för rektorn på riktigt.
AI-labben skriver produktblad om sina modellers brister. Nu gör dina elever samma sak — för verktygen de använder varje dag.
Frågorna eleverna redan bär på — som strukturerat samtal i stället för tyst oro.
Formatet — skalan mellan ”ja det är ok” och ”nej det är inte ok”, och inramningen ”vi erbjuds ett AI-system som…” — är hämtat från AI-litteracitetsmaterialet på ailit.fi, som publiceras under CC BY-NC-SA 4.0. Scenarierna är egna.