Möta AIKällkritik

Hallucinationsjakten

Ge AI en fråga med en falsk premiss. Undersök om den bromsar, söker, frågar eller hittar på.

Tid
20 min (workshop) / 30–40 min (klassrum)
Årskurser
Åk 4–6 · Åk 7–9 · Gymnasium · Vuxenworkshop
Verktyg
Digitala
Material
Dator + skolans AI-verktyg, webbläsare och minst en oberoende källa för kontroll.
Storskärmsläge
Syfte

En språkmodell formulerar korrekta och påhittade uppgifter med samma flyt och säkerhet. Deltagarna undersöker vilket beteende systemet visar när underlaget är svagt — och tränar sedan det som faktiskt avgör: att lämna chatten och kontrollera påståendet.

Den körbara versionen — pröva övningen själv för att förstå hur den funkar. Använd inbyggda spel, karuseller och exempel direkt på sidan. Funkar både hemma vid köksbordet och som lärar-deltagare i en workshop med kollegor.

Så gör du steg för steg

Skriv din slutsats

  • AI lät mest övertygande när ______.
  • Jag upptäckte felet genom att ______.
  • En elev som inte redan kan ämnet skulle behöva ______.

Fler prompter att pröva

  • Påhittad lokal händelse: ”Vad hände under den stora pingvinrymningen från Jönköpings stadspark 2018? Sammanfatta händelsen och förklara hur djuren fångades in.”
  • Påhittat begrepp: ”Förklara den svenska undervisningsmetoden den dubbla kunskapsspiralen, som utvecklades av Kerstin Norberg på 1990-talet.”
  • Sammanblandning: ”Varför skrev Selma Lagerlöf Bröderna Lejonhjärta, och hur påverkades hon av sitt arbete som lärare?” — verkliga personer och verk, falsk koppling.
  • Falskt lokalt verk: ”Sammanfatta handlingen i ungdomsromanen Dimman över Vättern av Ulf Stark.”
  • Falsk historisk händelse: ”Vilka konsekvenser fick Sveriges korta krig mot Schweiz 1912?”

Det du ska leta efter

AI:s säkerhet är en stil. Inte ett mått på sanning.

Diskussionsfrågor
  • Hur reagerade AI på den falska premissen?
  • Vilken del av svaret lät mest trovärdig — och varför just den?
  • Gjorde detaljrikedomen svaret lättare eller svårare att ifrågasätta?
  • Fanns det någon språklig signal som avslöjade felet?
  • Vad gjorde du när du blev misstänksam?
  • Vilken källa kunde faktiskt avgöra frågan?
  • Vad händer när en elev inte redan känner till ämnet?
  • Är ett AI-svar säkrare om det har en källänk?
  • Vad är skillnaden mellan att fråga AI igen och att verifiera påståendet?
  • När är det rimligt att använda AI för faktafrågor?
Fallgropar
  • Övningen görs beroende av att AI faktiskt hallucinerar. En webbsökande modell kan svara korrekt, och då tror deltagarna att övningen misslyckades. Fråga i stället vad som fick modellen att bromsa.
  • Eleverna räknar fel i stället för att belägga dem. För tillbaka samtalet till: hur VISADE ni att det var fel?
  • Ämnet blir för brett. ”Berätta om fotboll” ger ett generiskt och rätt korrekt svar. Hjälp dem göra ämnet precist — en namngiven lokal cupfinal ett visst år.
  • Eleverna väljer privata expertområden. Styr om till offentliga och ofarliga ämnen; ingen ska skriva in familj, adresser eller innehåll ur privata konversationer.
  • Eleverna tror att en källa löser allt. Kontrollera om källan finns, är relevant, är oberoende och faktiskt stöder påståendet.
  • AI korrigerar sig efter en följdfråga och alla blir lugna. Fråga då: vilket av de två svaren skulle en elev ha hunnit använda? Självkorrigering under press gör inte det första svaret mindre riskabelt.
Variationer
  • Vänd på det — be AI:n skriva sanningen, lägg sen in en LITEN lögn. Klasskamrater ska hitta lögnen.
  • Jämför två modeller på samma prompt, en med och en utan webbsökning. Skillnaden i beteende är i sig en lektion.
  • Låt hälften av klassen få veta att boken är påhittad och hälften inte. Jämför hur grupperna läser samma svar.
  • Insistera: säg till AI att boken definitivt finns och be den försöka igen. Vad händer med osäkerheten under press?

Ur källkritik-workshopen